Out into the World

Ett långt inlægg!

Kategori: Ghana

 

Antri!

Vilket betyder god eftermiddag på dagbani, språket som pratas i Tamale. Det hær inlægget æt tænkt att bli gladare æn det førra inlægget, men vill ændå børja med lite information vad som har hænt rørande døden av Sala.

 

På tisdagen hade de den andra bønen før Sala. I den muslimska kulturen hær ber de før den dødas sjæl på begravningen, 3 dagar senare, 7 dagar senare och till sist 40 dagar senare. Jag, Beata och Laura tog ledigt från våra jobb før att vara med. Baba sa att vi absolut inte behøvde, de førvæntar sig inte att vi ska vara delta. Men vi ville ændå vara med och visa vårt stød. Ska kort besktriva hur ceremonin var. Redan tidigt på morgonen børjade det komma folk. Vid 9 då bønerna børjade var det omkring 500 personer hær. Vi tre satt med de andra kvinnorna bakom huset. Vi hade på oss våra finaste klæder (inte alltfør fint hær) och hade sløjor. Vi fick många tack senare før att vi respekterat deras kultur. Bønerna pågick i ca 2 timmar och sedan serveras mat i ytterligare några timmar. Vi åkte in till stan strax efter att bønerna var slut eftersom vi ændå inte kan ata den mat de hade lagat. Familjen tre ældre barn kom hem før denna ceremoni. Mabrouk, sonen ær 28, den ældsta dottern Nagima ær 21 och Matitti ær 17. Æven om det var under tråkiga omstændigheter var det roligt att træffa dem.

 

Førutom det var veckan rætt normal i fråga om arbete.  Det jag kan sæga ar att sedan de fick reda på att vævår rdmamma døtt ær de mycket vænligare mot oss æn tidigare. De var inte ovænliga innan men det ær det bæsta ordet jag kan komma på just nu. Det har varit jobbigare æn vanligt att jobba eftersom allt som pågår kring huset, allnytt och alla kænslor gør att man blir utmattad. Alla tre har kænnt oss otroligt trøtta den senaste veckan.

 

Men nu till något roligt. I helgen åkte vi till Mole National Park. Vi var en grupp på 9 personer. Jag, Beata, Kirsten, Joanna, Veronica, Mona, Jette, Carro och Gerry. Alla utom Carro och Gerry var med på orienteringsveckan i Accra. Carro har varit hær længre æn oss och Gerry kom ca 3 veckor efter oss. Vi hade alal lyckats få ledigt från våra jobb och kunde dærfør åka på fredagmorgon. Det var tænkt att vi skulle ta en buss till Damango men den hade tydligen slutat gå. Efter lite letande lyckades vi istællet hitta en trotro med aircon och allt. Dock 15 cedi men det var ært det. Vægen till Mole børjar bra från Tamale men ca 1 timme in blir den otorligt gropig. Nær jag sæger gropig menar jag halva sidan av vægen ær borta, bussen kær bara på ena sidans hjul elelr 1 meter djupa hål. Men det gick faktiskt bra. Ett dæck gick sønder i Damango och vi fick vænta i ca 1 timme innan vi kunde fortsætta till Larabanga. Dærifrån tog vi en jeep med sæten på taket till parken vilket var riktigt roligt. Væl i parken chekade jag, Gerry och Joanna in ett rum. De andra 6 skulle sova i ett træd i djungeln. Beata ångrade sig och sov med oss vilket hon var glad før dagen efter då de andra kom tillbaka. De hade frysit hela natten och var sena så de han inte med morgonsafarin. Det gjorde dæremot vi och det var jætteroligt. Vi såg vildsvin, två sorters antiloper, babianer och silkesapor samt en krokodil. Vi gick i ca 2 timmar genom en vældigt vacker tærreng, både skog och savann.  Nær vi kom tillbaka slappade vi fram till 15 då vi åkte på en safari med jeepen. Vi såg samma djur som på morgonen men kunde se ett større område nu.  Två timmar æven denna gång och det var helt fantastiskt att sitta på taket och se naturen. Vi hade hoppats på att se elefanter men  det gjorde vi inte. De har flyttat till ett annat område nu.  På kvællen var de tden årliga Eldfestivalen så alla utom jag och Beata åkte in till Larabanga, den nærmaste staden. Vi var før trøtta och gick och la oss tidigt istællet. På søndagmorgonen vaknade vi strax efter 3 før att ta bussen timm Tamale vid 4. Joanna hade blivit sjuk av maten och kræktes under natten och æven under bussresan tillbaka. Inte den roligaste avslutningen på resan før henne men hon klarade det vældigt bra. Førutom det och alla gropar var det en bra bussresa.

 

Nær vi kom tillbaka skyndade jag och Beata oss till huset før att delta i den tredje bønen før Sala. Nær den var slut åkte vi och Laura in till stan før att spendera tid med Mona och Jette som ær placerade i Accra och visa dem Tamale. Laura hade fått en træbiti foten dagen innan och hade en vældigt svullen fot så hon och Beata satt på Sparkles medan jag gick med de andra i staden.  På kvællen åt vi middag på Jungle Bar, den bæsta pizzan i Ghana hittills.

 

Nu ær vi inne på den sista veckan i Tamale, på lørdag åker vi till Kumasi. Ser inte fram emot att læmna alla hær men længtar till vår veckas resande och ska bli skønt att komma hem. Med allt som har hænt sedan Sala dog går det itne att førneka att det inte ær lika trevligt hær længre. Jag kan inte sæga i ord hur mycket jag tycker om min værdfamilj och alla mina vildar på barnhemmet. Men hemma ær det alltid ca 30 personer runt om oss nu och det ær utmattande att alltid ha någon som iakttar en och inte veta hur man ska bete sig. Dock ær de alla alltid vældigt vænliga mot oss hær. Presidenten ær John Maham som tog øver efter John Evans Atta Mills som dog tidigare i år. Det andra stora partiet ær NPP som leds av Nana. Sedan finns æven PPP, CPP och några mer parier med massa p:n i namnet. Imorgon har vårt barnhem den stora æran att få besøk av presidentens fru. Ska bli riktigt spænnande måste jag sæga. Førhoppningsvis kan jag få någon bild av det hela.

 

Inser nu att jag kanske inte har sagt att det ær val hær i Ghana den 7 december. Inte nu på fredag utan næsta fredag alltså. Det sittande partiet ær NDC,

 

Den hær veckan på barnhemmet får vi ta bilder vilket ska bli superkul att visa nær jag kommer hem. Hær kommer lite bilder tills vidare.


Min och Beatas soppåse...som INTE luktar gott!


Har jag sagt att de dricker vatten ur plastpåsar hær? Faktiskt riktigt smart (om det inte vore før allt skræp i naturen...)

 
Risboll med jordnøtssoppa, ser kanske itne så gott ut men ær faktiskt det! :)
 
Tizett med ockro soppa (fett med æcklig soppa..)
 
Laura førsøker før førsta gången laga plantain på vår spis, hon lyckades jættebra faktisk!
 
 
Min 11 åriga værdsyster Radia i sin skoluniform
 
Laura på sin motorcykel!
 
Larua med vår spindeldødare!
Jag, Beata och Veronika på vårt førsøk till utekvæll i Tamale!
 
 
Ett barn på marknaden!
 
En affær dær vi fick en væska billigare om vi lovade att ta en bild!
 
Veronika sedd från insidan av mitt myggnæt
 
Vid poolen en søndag från bak: Beata och Laura. Från v: Carro, Veronika, Kirsten, jag, Joanna
Folket væntar på att den føre detta vice presidentens begravningståg.
 
Bild från oss på jeepen i Mole NP
 
En antilop! :)
 
På morgonsafari Mole NP
 
Mole NP
 
Utsikt øver Mole NP

Æntligen gick de att få upp! Hoppas ni gillade dem!

 

Kram Olivia

 

Kommentarer

  • Lena säger:

    Ååååhhh vad härligt att läsa och underbart att se !! Förstår att det fortfarande är tungt efter Salas död, men hör ju ändå att dagarna rullar på. Life goes on, som det heter... Nu är det sista veckan i Tamale. Ta väl vara på den, på familjen, barnen på barnhemmet. Knäpp mycket kort som du kan spara och ha som minnen.
    Jätteroligt att se alla bilder också. Speciellt dem där du är med :)).
    Nu är det bara 2 veckor kvar tills du är hemma igen, trots att jag vet att du har det bra kan jag inte förneka att jag läääängtar !!!!!

    Ha det bra nu, hälsa de andra tjejerna, ta väl hand om varandra och pussa på barnen.
    Kram och puss. Love U.
    //mamma

    2012-11-26 | 20:24:31

Kommentera inlägget här: