Out into the World

2 weeks later

Kategori: Ghana

Hej igen!
 
Ar ju nastan tva veckor esdan jag skrev senast och det har hant en hel del. Dagarna med barnen ar i princip det samma som vanligt. Leka, mata, tvatta och leka igen. De sover en stor del av dagen och da blir det mest att sitta ner om det inte finns extra tvatt att gora.
 
Lite kort om tiden som gatt.
 
Vi har testat en lokal matratt som kallas tizett (ingen aning hur det stavas egentligen). Det basta sattet att beskriva det pa ar att ata en fettklump med vidrig soppa som tillbehor. Det ar itne mycket mat jag verkligen avskyr, men detta ar en av dem. Lyckligtvis har vi bara fatt det en gang.
 
I onsdags forra veckan skulle jag aka in till stan for att hitta en bokhandel. Jag stod vid vagen och vantade pa en taxi i en timme! Fick sedan ge upp och ga hem igen, inte min basta dag men det ar sant som kan handa har.
 
I torsdags forra veckan provade Beata att ga pa nattskift. Det innebar att hon inte jobbar pa dagen utan borar vid 19 och jobbar till 07 och ar ledig dagen efter. Tack vare detta kunde vi aka in till stan tillsammans pa torsdagen vilket ar mycket revligare an att gora det ensam. Tyvarr blev jag sjuk just den natten, kraktes och hade diarre hela natten. Var for mig en riktigt jobbig natt och pa fredagen var jag helt uttorkad sa lag i sangen hela dagen. Beatas natt var battre, men hon sov inte eller mycket sa hon var ocksa trott. ela denna episod har gjort att jag ar valdigt forsiktigt med vad jag ater nu, ibland lite overdrivet forsiktigt kanske. Men jag har bara tre veckor kvar i Ghana och vill inte forlora tid pa att vara sjuk!
 
Pa lordagen kom Veronika fran Walewalw till Tamale. Vi spenderade dagen pa kulturmarknaden dar vi shoppade lite och at lunch med Kirsten och Joanna samt ca 10 andra tyskar. Ar ibland komiskt hur manga de ar overallt. Pa kvallen provade vi ett nytt stalle att ata, vi gar inte dit igen kan jag saga. Rattor och dalig mat. Sedan akte Kirsten och Joanna hem medans jag, Beata, Laura och Vero gick till Sparkels for att dansa. Det var superroligt att sitta ner och prata till bra musik. Vi fick sallskap av en massa ghananska killar. Det kan vara roligt ibland men de har inte samma granser som oss i Europa sa de kan bli lite patrangande utan att mena nagot illa med det. De forstar inte heller om man diskret forsoker fa dem att forsta. Den roligaste biten ar att de tror att de skyddar oss fran andra farliga killar. Vid 22 borjade sjalva dansandet, det var bara vi dar sa Bata och Laura dansade over hela stallet. Jag har aldrig sett nagot roligare i hela mitt liv. Jag och Vero dansade ocska galet hed hopp sparkar och snurrar, men itne fullt lika galet som de andra tva. Vid 23 akte vi hem igen och Vero lyckades trots sina tvivel somna pa en madrass pa vart golv. Pa sondagen belv det poolen vilket var underbart.
 
Den har veckan har inte varit speciell pa jobbet. Jag har haft morgon forutom idag eftersom jag ska ta nattskiftet idag. Igar var barnen sjuka och Thomas spydde pa mig tva ganger. Giddeon fick inte behalla nagon mat och grat hela dagen. Isac spydde vid mina fotter nar jag matade honom. Nar jag gick em igar var jag riktigt orolig att de skulle bli sjuka allihop men Beata sager att de mar battre idag. Den har veckan har vi en prast som bor i det tredje lediga rummet. Han ar fran Accra och sager inte mycket till mig och Beata men han forsokte igar fa Laura att bli troende. Salas (min vardmamma) syster var pa besok efter att hon varit till Mekka! Om en kvinna aker till lagger man till Haija fore namnet och for en man ar det Alhaij. Sala ar ocksa Haija.
 
Pa grund av risken for malaria sa tar jag Lariam, de billigaste tabletterna som har storst riskt for biverkningar. Fran borjan hade jag bara svart att sova och hartklappning pa grund av dem. Men nu ha rjag borjat undra for sedan jag kom timm Ghana har jag haft manga valdigt konstiga drommar. Natten till i tisdags hade jag en otoroligt verklig drom, for mig hande det pa riktigt. Det satt en spindel lite storre an min hand pa insidan av mitt myggnat sa jag skrek rakt ut, slet upp natet, flog upp ur sangen och tende lampan. Beata vaknade naturligtvis och efter lite letatnde insag vi att det var en drom. Men jag kunde fortfarande se spindeln framfor mig och det var mer som en hallunication nastan. Sag den tva ganger till den natten sa va lite svart att sova. Vi fick oss i alla fall ett gott skratt.
 
Andra konstiga saker ar som exempel na rjag var i stan i mandags och gick langs gatan med Kirsten sa kommer det fram en man och borjar peta mig hart i ansiktet med sitt finger. Vet inte om jag skrivit om nar en man jag motte borjade sla mig pa armen och skrika pa dagbani. Samma dag hade Laura en man som hotade att han skulle attackera henne pa natten for att hon inte ville ge honom pengar. Lyckligtvis ha rvi ju nu prsten som bor vid oss...
 
I hegen ar Baba (mi vardpappa) bortrest, Sala aker till Bolga och Radia till en slakting. Ikvall ska Laura forsoka sig pa att steka plantain till oss. ska ta kort sa i far se resultatet pa mandag.
 
Nu har jag tva veckor kvar i Tamale och tre i Ghana. Den sista veckan ska vi aka till Kumasi, Accra, Cape Coast och sedan Accra igen. Tiden gar otroligt fort har och kan inte forsta att jag snart ska aka hem! Ser fram emot det men samtidigt vill jag inte lamna allt har.
 
Det blir inga bilder idag, ska forsoka fa upp mer pa mandag. Nu ska jag ga och kopa en resvaska och mer bocker.
 
Hoppas ni har det bra.
Kram Olivia

Kommentarer

  • Lena säger:

    Härlig läsning, Olivia. Som vanligt :) Skönt att höra att du är frisk igen, du var ju INTE så pigg på morgonen efter din magsjuke-natt..... Förstår att du är försiktig med vad du äter, men det viktigaste är nog att se till att det är ordentligt tillagat, och att undvika vattnet.

    Här hemma är allt sig likt. Höst, regn, grått, mulet. Soligt ibland, företrädesvis på en vardag....

    Jag är fortfarande uppfylld av Cecilia & Elies bröllop - det var verkligen ett riktigt sagobröllop. Jag antar att du sett en del bilder på fb, så då förstår du vad jag menar.

    Jag ser fram emot mer bilder på måndag :)
    Ha det så bra så länge !!!
    Kramar,
    mamma

    2012-11-15 | 19:54:15
  • Daddy säger:

    Dags att komma hem nu Ollie. Här är det svalt och skönt och inga otäcka kryp. Maten är inte så dålig heller. Men passa på att ta vara på de sista veckorna. Chansen kanske aldrig kommer tillbaka.

    2012-11-16 | 20:56:38

Kommentera inlägget här: